Corona-krisen ligger ju som en våt filt överallt och jag kan till att börja med att berätta att jag fortfarande håller mig frisk! Men även om det känns mörkt ut och det är långt till något ljus i tunneln så fortsätter jag att leva mitt liv. Jag har nyligen investerat i nya skor att lufsa runt i skogen med men och för vanliga promenader.

Dessa skor är i storlek 50!

Japp, så stora är dessa och enda sättet att hitta rätt storlek för mig är via internet. Dessa beställde jag via grandshoes.se och den hemsidan har ett bra system för den som går på stora fötter att hitta rätt storlek. Dom bakom företaget mäter insidan på varje par skor och när man är kund hos det företaget mäter man sina fötter hemma och anger hur många milimeter fötterna är och man får direkt fram rätt storlek.

Med dessa hemma i min skohylla så gör jag mig samtidigt av med dom 1,5 år gamla och väldigt slitna löparskorna som jag använt varje dag, sommar som vinter. 

"Gubb-Speedos" har varit lite av ett skälsord den senaste tiden för dom badbyxor som motionssimmare brukar använda och då tänker man framför allt på dom som nästan ser ut som en bikini-underdel. Men det finns en anledning till att så kallade simbyxor är det optimala för simning. Testa själv att motionssimma i vanliga badshorts, ganska jobbigt va?

Dessa simbyxor i boxermodell beställde jag för några dagar sedan för att dels funka vid spontanbesök i simhallen, men också för ett ändamål till.

Jag gillar att besöka SPA- eller relaxanläggningar och där vinner dessa simbyxors smidighet. Och dessutom magasinerar ett par sådana simbyxor betydligt mindre fukt än ett par badshorts. Perfekt om man inte vill blöta ner alltför mycket där man kanske sitter på en dyna i en fåtölj.

Självklart äger jag några badshorts men dessa duger bättre på stranden eller vid poolen hemma eller utomlands.  

Om ni läsare undrat varför det har legat stilla på denna sida så kan jag berätta att det absolut inte har haft med det nya Corona-viruset att göra. Visserligen hade jag feber i ett dygn för knappt två veckor sedan men efter ett dygn (som mest var i ett sovande tillstånd) så var febern borta och jag behövde inte sjukskriva mig veckan därpå. Dock trist att hela helgen skulle gå åt till att vila...

Nu till det jag ville komma till.

Varför har det blivit sådan hysteri sedan det blev känt att corona-viruset och sjukdomen "Covid-19" drabbade oss här i norra Europa? Och framför allt varför har just dasspapper blivit det som folk hamstrar kanske mest? Jag har viss förståelse för att man kanske köper vissa kolonialvaror som havregryn, torrmjölk och pasta i stora mängder i sjukdomstider men varför toapapper!? Det blir kortslutning i hjärnan på mig direkt eftersom jag inte ser något vettigt syfte till denna bunkring av toapapper och när man sedan går och handlar och passerar dessa tomma hyllor där både hushålls- och toapappret brukade vara så ser det så himla uppkäftigt ut!!

Det råder just nu högtryck hos både åkerier och centrallager nu när vissa av oss har hamstrat som vi gjort. Det gör att man inte kan lägga skiten på logistiken, dom gör så gott dom kan, lastbilschaufförerna, truckförarna med flera.

Men jag väljer att slänga en känga till vissa av oss som har hamstrat.

För i mina ögon är det bara så meningslöst och egoistiskt på samma gång att bunkra sådana mängder av nåt som inte kommer att ta slut i första taget.

Och ännu värre är det nu när vissa har tagit det till en nivå till, man har börjat hamstra värktabletter! Fatta vad uppkäftigt det är när ibland fullt friska människor tömmer hyllorna på medicin! Och sedan är det rent förkastligt att sjuka och svaga får vända hem tomhänta för att hyllorna på apoteken och i dagligvaruhandeln gapar tomma!

Men är oron befogad att det kommer ta helt slut på våra basvaror? 

Vi tar toapappret som exempel.

Per Lorentz, presschef på företaget Essity som är en av dom största tillverkarna i Europa av hyggienartiklar som toapapper, mensskydd, blöjor etc, sade i en intervju i Sveriges radios "P4 Extra" för ett tag sen att det dagligen tillverkas närmare en miljon rullar med toapapper i deras fabrik.

Det finns ingen risk att toapappret tar slut - sade Per Lorentz då i intervjun

Länk till intervjun nedan:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=7430413

Är det då nödvändigt att bunkra toapaper? Svaret är ett bestämt nej, finns ingen som helst anledning att fortsätta med detta vansinne!

När hyllorna i butikerna är fyllda igen, GE FAN I ATT HAMSTRA!!!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, sunt förnuft kommer man långt med. Punkt.

Den 2:a februari drabbades studion jag tränar i, Pole Point Studio av skadegörelse. Och i torsdags var det tydligen dags igen! Jag blir så upprörd och ledsen att våran träningsstudio ska behöva bli drabbad av just något sådant onödigt och meningslöst!!!

Jag menar, vem fan har nåt emot poledance, twerk, chairdance och styrka & stretch??!! 

Dom här bilderna togs av Janina, instruktör och ägare av Pole Point Studio

Två vandaliseringar på en månad är helt förskräckligt och de/dom som gjorde den avskyvärda gärningen i båda vandaliseringarna hade nog ingen aning om vilka konsekvenserna blev när glassplittret hamnade på golvet i en studio där man utövar poledance. Studion går inte att använda överhuvudtaget!

Först och främst så är utövarna barfota för att få maximal hudkontakt med stången man är på, därför vore det förödande om det fanns glassplitter på golvet. Och när det blev ett stort hål i ett relativt stort fönster blev det riktigt kallt i rummet vilket inte är bra heller då utövarna inte har mycket kläder på kroppen. Också för att få så mycket hudkontakt med stången som möjligt.

Men det handlade bara om skadegörelse bägge gångerna, det finns inget utav värde att knycka i en sådan lokal. Datorer, kontanter och annat värdefullt existrerar inte där.

Men nu när det hände senaste gången så fick ägaren och instruktören av studion ta tag i ett jobbigt efterarbete i form av kontakt med glasfirma, polisanmälan och mycket städning, tid som kunde ha använts till att träna och instruera elever istället. Dessutom fick delar av inredningen i studion kastas i form av mattor, gardiner och kuddar som blev skadade av glassplittret.

Då lokalen är en hyreslokal blev dom skadade rutorna en fråga för hyresvärden men fortfarande känns det så ledsamt och så jäkla trist att nåt så oskyldigt att en träningslokal ska behöva bli drabbad av något sådant. 

Och jag är säker på att vi elever är överens, ingen ska hindra oss från att utöva våran sport!!

Fredagens middag: 

Hämtmat, Chicken Tikka Butter Masala

Under fredagkvällen kände jag för att lyxa till det och indisk mat är inte helt fel. Det nånting som jag gillat i nästan tjugo år! Just denna maträtt är något som jag ofta valt dom få gånger jag äter nånting på/från restaurang Curry House i stan.

Maträtten hör inte till dom kryddstarkaste men det gör inget, smaken är ju det man vill komma åt!

Och ytterliggare nånting bra, man fick en stor portion.

Det bara vattnades i munnen när jag öppnade locket till härligheten, så gott var det!

Lördagens middag:

Bjuden på restaurang APA

Hamburgare gjord från grunden 

Restaurang APA är en av dom få restauranger jag aldrig käkat på och när jag ställde upp att vara katt- och husvakt åt lillasyster så var detta som tack. Dock hade jag slunkit in på restaurangen en dryg halvtimme innan och värmde upp med en öl i baren. Deras egna öl på fat landade gott i munnen vilket gjorde att det blev även en sådan till maten!

Och vad blev det för mat? En hamburgare gjord från grunden med bland annat västerbottensost på!

Tack syrran och John för en trevlig kväll igår!

Bilden till höger föreställer mig hållandes i efterrätten, en "Choklad Oreoshake" som jag fick provsmaka redan i baren under min första öl för kvällen.

Dagens middag:

Ja, dagens middag blev helt egengjort till skillnad från fredagens och lördagens mat. En grönsakslasange med mycket aubergine. Något av en favorit när det kommer till vegetarisk mat ifrån mitt kök.

Bäst av allt är att det blir ett antal matlådor i slutändan.

Ja, efter en hel arbetsvecka med en del prestationsångest och noll energi så har det blivit helg. Och det har ju gått några dagar utan så mycket aktivitet på denna blogg så vad passar då bäst än att skriva av sig lite?

Jag får återkomma och fördjupa i ämnet prestationsångest som jag nämnde, det kräver nog ett helt inlägg för att jag ska ge så bra förklaring som möjligt. Men nu till det trevliga!

I tisdags var det sista ordinarie gången på nivå 1 av Poledance och det enda som återstår är ett såkallat "ta-igen-pass" då jag råkade skada handen på jobbet och var tvungen att stå över ett pass i januari. Men studion har ett bra system för dem som kanske skadade sig eller blev sjuk eller som av andra omständigheter inte kunde vara med under ett pass under en termin att kunna ta igen missad träningstid på ett sådant ta-igen-pass. Jag har ett sådant pass som väntar - än så länge oklart när.

Och jag bara måste säga att vi har varit ett helt fantastiskt gäng elever som kämpat under januari och februari, men det hade inte varit möjligt utan vår minst lika fantastiska instruktör "Jossan"! Hur grym är inte den här tjejen?!

Du och studions alla andra instruktörer är helt awesome, ni har verkligen öppnat mina ögon och jag beundrar er!

Något annat som är på sluttampen är passen på torsdagarna med styrka och stretch, där har jag och hela min underbara klass två ta-igen-pass. Den första nu på söndag förmiddag och igen nästa torsdag. Men den här gången har det varit för att vi har haft många sjuka eller frånvarande utan för att våran instruktör haft lite bekymer på annat håll. Men vi i klassen är glada ändå för att vi får träna, vi får sådan härlig energi av att träna på detta grymma ställe!

Nu märks gårdagen mest genom enorm träingsvärk i låren, bara att resa sig ur en stol är nog så svårt!

Här är förresten Emma, en av mina fantastiska träningskompisar som fick mig att komma till sudion från första början.

Nåt som jag tycker är kul tidsfördriv är att ibland fynda second hand och jag har sådan tur att jag bara har tio minuters promenad till närmaste Erikshjälpen!

Jag har den senaste tiden rensat i mitt källarförråd och skänkt iväg allt sådant som jag inte sett nått värde i att ha kvar hemma. Som tack för mitt bidrag till deras verksamhet fick jag rabattkuponger att använda på mina kommande köp hos dom och vad var inte mer passande att nyttja dessa kuponger just då?!

Den avdelning jag är på mest inne hos Erikshjälpen är böcker, musik och media och senaste besöket där gjorde att jag samlade på mig ett tiotal CD-skivor med instrumental musik inom bland annat genren New Age.

Jag har i skrivande stund bara lyssnat igenom en femtedel av dom skivorna och jag kan lugnt säga att jag inte ångrar det här köpet alls. Jag fick för mig, ny musik att lyssna på, att upptäcka och att bli inspirerad av och bäst av allt är att jag har många lyssningstimmar kvar att se fram emot.

Det album längst upp till vänster i bild, "Musik för inre harmoni 2000" är faktiskt ett album jag tidigare ägde för ca femtom år sedan och som nu kommit tillbaka till min samling!

Efter en helt fantastisk dag igår så kanske dagen idag inte fick en sådan bra start som igår, jag gjorde misstaget att sova lite för mycket. Och när jag sover för mycket så kommer en huvudvärk med inslag av illamående som på beställning. När jag har sådana dagar så blir allt framflyttat med flera timmar. Som exempel blev frukosten flyttad fram till klockan var 15, då hade man lugnt gjort en rekordförsenad brunch men det är ingen dålig frukost jag stoppar i mig, det har jag varit noga med under många år. Jag gör gröt av fiberberikade havregryn varje morgon och till det rör jag ned en skivad banan och blåbär i tallriken.

Men huvuvärken fick först kureras och behövde både en Ipren-tablett och ett par TREO-tabletter innan jag överhuvudtaget kunde ta mig in i köket. Strax innan dess hade jag bytt sängen mot soffan och lite musik för att hjälpa huvudet att må bättre. Allt går så mycket bättre med lite musik!

Därefter när energin kom tillbaka och gröten låg i magen trotsade jag vädret utomhus, Stomen Dennis märks av här uppe också å det både blåste och regnade men det var ändå rätt milt. Jag behövde handla lite på affärn och belönade mig med att utöver lite basvaror som mjölk och frysta blåbär köpa ett par semlor och mörk choklad, och jag var noga med att läsa innehållsförteckningen och välja semlor med riktig mandelmassa och inte med aprikoskärnmassa, det är fusk i mina ögon! 

Och nu när kaffet är klart kan jag åter chilla lite nu när söndagen snart har passerat och gått över till kväll.

Jag vet att jag kan skjuta på det mesta idag med gott samvete, till veckan jobbar jag kvällar och nätter och behöver således vända lite på dygnet! 

Jag tror att det underlättade att frukosten blev så pass framskjuten.

Oj, vilken dag det har varit!

Från början var dagen bara ett oskrivet blad förutom att jag skulle träffa ett par vänner från Jämtland över en frukost på Hotell Södra Berget i Sundsvall. En av dom få gånger jag byter ut en sovmorgon för att lägga den tiden på att träffa vänner över en hotellfrukost vid halv åtta på morgonen. 

Vad jag inte visste då var att hela dagen skulle bli mer än bara ett frukostmöte, den skulle bli så innehållsrik.

Mina jämtländska vänner är i alla fall Tomas och Annie. Annie (i mitten av bilden) lärde jag känna i Vännäs för åtta år sedan när jag tog D-körkortet (buss) och vi håller fortfarande kontakten. 

Tomas är hennes pojkvän och som är en ganska ny bekantskap för mig  men som på kort tid har blivit en vän till mig  också. 

Efter en trevlig stund tillsamans under frukosten så åkte jag till poledance-studion då jag visste att idag kl 10 var det så kallad "Open pole".

"Open pole" är ett drop-in-träningspass kan man säga där elever vid studion kan komma och träna extra på sina trick eller övningar med en instruktör som håller koll och hjälper till om det skulle behövas. För mig var det här första gången någonsin jag var med på en open pole och jag såg detta som ett gyllene tillfälle att träna på det jag ville utan krav och tempo.

Jag var beslutsam att jag idag skulle klara av att göra en sk "hangback" där jag inte använder några händer för att hålla mig kvar på stången.

Jag var så himla stolt över mig själv när jag nådde målet att klara av tricket. Och jag är fortfarande stolt över mig själv då jag ser på den här bilden som är ett bevis!

Om det gjorde ont? Svar: JAAA! men jag tjurade på.

Och titta, NO HANDS!!

Tack bästa instruktör Janina för att du tog den här bilden, jag är så sjukt nöjd!

Efter passet på studion var det dags att träffa mina jämtländska vänner igen. Dom hade planer på att spela bowling vid 13 och undrade om jag ville hänga på.

- Utmärkt idé, sade jag.

Efter spelandet blev det lunch på Max och en tur till Birsta handelsområde för att ta tillvara på tiden tillsamans och för att umgås. En hel del prat och härliga skratt bjöds det på medans vi strosade runt i butikerna.

När så klockan passerade 18 och mina vänner hade fått tag på mat inför resan hemåt till Jämtland så sade vi hejdå och tackade varandra för en sjukt trevlig dag.

Jag är så sjukt glad att jag har er!

Men jag tror det var ett bra tag sen jag fick så mycket fin energi bara under en hel dag!